Idag har varit en lång dag. Gått en massa, letat efter H&M. Men just nu är jag för trött för att berätta om dagen.
Faktiskt hände en lite intressant sak. Idha och Mor vet, dom fick hjälpa mig.
Ikväll blir det ivartfall halloweenfest, trots allt. Min gamla klasskamrat från Nicolai, Frida Andersson som också pluggar i Paris, bjöd mig till sin lya i Belleville och deras fest dom ska ha där.
Så snart ska jag upp på rummet och korka upp vinet. Ska klä ut mig till ett höstträd, också. Tycker jag var en fantasifull idé medtanke på vad jag har att jobba med... har ju inga grejer med mig.
HA DET
lördag 31 oktober 2009
fredag 30 oktober 2009
Dag 6
Idag var sista dagen med denna grupp människor. Flavio kom in med röda ögon, tydligen, och Khetty frågade om han gråtit. Ja det hade han. Nu vet jag ju inte om det var pågrundav att kursen slutade, och så, men ingen var mer ivrig att få bilder på hela gruppen, än honom. Han hade tillochmed köpt choklad till läraren.
Trevligare tysk får man leta efter.
Väldigt sorgligt att säga adjö till dessa människor, faktiskt! Trots man bara kännt dom i några dagar och trots ålderskillnaden och alla andra aspekter man kan räkna in.
Efter lektionens slut åkte jag ivartfall till Affären, som jag och Maria hittade när vi var i Paris i februari. En liten blå/gul affär som bara säljer svenska grejer, och så är kassörskan självklart svensk och lyssnade på svensk radio. Jg köpte ostbågar, marianne, kexchoklad, örtsalt och senapssill och var på så sätt sjukt redo för en fredagkväll ensam på mitt rum, tyckandes synd om mig själv, eftersom jag antar att ens polare är nånstans och har nån trevlig halloweenfest. Jaja! Jag är ändå nöjd. Åt sill och pulvermos till middag. Är det fel av mig att tycka puvlermos är gott? Jag tyckernämligen det är riktigt gott....
Jag vet inte om ni märkt det nån gång, men jag är en ganska förvirrad person. Förvirrad nog i Sverige men i ett annat land, där man knappt kan språket? Wow, helt sjukt. Häromdagen hade jag varit iväg och köpt lunch och skulle tillbaka till skolan, jag ställde mig framför porten och tittade på kodsatsen, tänkte Hur fan kommer jag in? Jag vet här ska vara en knapp jag ska trycka på... Var är den? Jag öppnade ju dörren imorse!!
Tills jag kom på att jag stod vid fel port... Jag slog mig för pannan och utbrast oh my god. Och ja, där var andra människor i närheten. (tur för mig att jag inte besitter egenskapen att tycka saker är pinsamma)
Ivartfall var jag extra förvirrad idag. Ingen speciell historia att bevisa det, men ändå förvirrad. Jag svarade på svenska på lektionen och var helt hyper på kaffe. När vi sen slutade satt där två svenska tjejer i "caféet". Jag sa nått i stil med; oh, svenskar, hej. Dom ba' Hej hej :D
Eller ah inte riktigt så, jag ville bara göra dom uppmärksammade på att jag också var svensk men som den förvirrade (och för tillfället toalettnödiga) människa jag är så kunde jag inte starta en normal konversation.
WOW det här var meningen att bli ett kort inlägg, jag kan verkligen inte fatta mig kort...
Vill bara säga att jag köpte eflöjt idag, iallafall. Det började klia i fingrarna för att jag inte kommer kunna spela musik på 8 veckor så jag var tvungen att ha nått. Var nära på att köpa en liten gitarr för 71 euro eller en melodica för 51 (har velat ha en sån ett tag, ändå) Men jag hejdade mig föra att spendera för mycket och nöjde mig med en flöjt :)
Här följer iallafall en bild på gruppen!
Från vänster: Tanya (botox-mamman), Flavio,Jag, Liz (ambassadören), Helen och Khetty
(är dock vädligt osäker på stavningar samt om det ens är rätt namn. läraren franskade till ganska hårt, tror jag.)
HA DET
Trevligare tysk får man leta efter.
Väldigt sorgligt att säga adjö till dessa människor, faktiskt! Trots man bara kännt dom i några dagar och trots ålderskillnaden och alla andra aspekter man kan räkna in.
Efter lektionens slut åkte jag ivartfall till Affären, som jag och Maria hittade när vi var i Paris i februari. En liten blå/gul affär som bara säljer svenska grejer, och så är kassörskan självklart svensk och lyssnade på svensk radio. Jg köpte ostbågar, marianne, kexchoklad, örtsalt och senapssill och var på så sätt sjukt redo för en fredagkväll ensam på mitt rum, tyckandes synd om mig själv, eftersom jag antar att ens polare är nånstans och har nån trevlig halloweenfest. Jaja! Jag är ändå nöjd. Åt sill och pulvermos till middag. Är det fel av mig att tycka puvlermos är gott? Jag tyckernämligen det är riktigt gott....
Jag vet inte om ni märkt det nån gång, men jag är en ganska förvirrad person. Förvirrad nog i Sverige men i ett annat land, där man knappt kan språket? Wow, helt sjukt. Häromdagen hade jag varit iväg och köpt lunch och skulle tillbaka till skolan, jag ställde mig framför porten och tittade på kodsatsen, tänkte Hur fan kommer jag in? Jag vet här ska vara en knapp jag ska trycka på... Var är den? Jag öppnade ju dörren imorse!!
Tills jag kom på att jag stod vid fel port... Jag slog mig för pannan och utbrast oh my god. Och ja, där var andra människor i närheten. (tur för mig att jag inte besitter egenskapen att tycka saker är pinsamma)
Ivartfall var jag extra förvirrad idag. Ingen speciell historia att bevisa det, men ändå förvirrad. Jag svarade på svenska på lektionen och var helt hyper på kaffe. När vi sen slutade satt där två svenska tjejer i "caféet". Jag sa nått i stil med; oh, svenskar, hej. Dom ba' Hej hej :D
Eller ah inte riktigt så, jag ville bara göra dom uppmärksammade på att jag också var svensk men som den förvirrade (och för tillfället toalettnödiga) människa jag är så kunde jag inte starta en normal konversation.
WOW det här var meningen att bli ett kort inlägg, jag kan verkligen inte fatta mig kort...
Vill bara säga att jag köpte eflöjt idag, iallafall. Det började klia i fingrarna för att jag inte kommer kunna spela musik på 8 veckor så jag var tvungen att ha nått. Var nära på att köpa en liten gitarr för 71 euro eller en melodica för 51 (har velat ha en sån ett tag, ändå) Men jag hejdade mig föra att spendera för mycket och nöjde mig med en flöjt :)
Här följer iallafall en bild på gruppen!
Från vänster: Tanya (botox-mamman), Flavio,Jag, Liz (ambassadören), Helen och Khetty(är dock vädligt osäker på stavningar samt om det ens är rätt namn. läraren franskade till ganska hårt, tror jag.)
HA DET
Dag 6: FFFUUUUUUUUUU....
Jag kan inte skicka sms. Varför? Jag har ingen aning, inte telenors chatt-kundservice heller. "Då är det nånting mystiskt" sa snubben jag nyss pratade med. Sen avbröts samtalet, nått fel från telenors sida tror jag för deras hemsida är sjukt seg, funkar fan inte.
Jaja, iväg till skolan.
Ta emot sms kan jag iallafall, tror jag. Nån kan ju skicka så jag är säker ^^
kram hej
Jaja, iväg till skolan.
Ta emot sms kan jag iallafall, tror jag. Nån kan ju skicka så jag är säker ^^
kram hej
torsdag 29 oktober 2009
Dag 5
Först, vill jag be om ursäkt till Maria. Jag menar såklart inte Håna, men när man fick reda på att t.ex du åkte hem igen kände man sig plötsligt inte lika dålig som inte hade nån plan och sånt. Du förstår säkert! :)
Men ja. Idag var iallafall bra, så oroa er inte för mig, jag vill inte åka hem. Igår var bara en väldigt dålig dag där jag blev påmind om alla motgångar man har mött och kommer att möta i livet. En tanke som kan slå mig närsomhelst, men som är extra jobbig när man är mil och mil ifrån alla man känner och sin egna säng som jag så gärna bara ville hem till, lägga mig under täcket och streck-se nån serie.
Men idag, ivartfall, vaknade jag med gårdagens tankar. Jag gick ner till frukosten och min baguette med ost och aprikosmarmelad, åt croissanten och drack mitt kaffe. Och sen var plötsligt allt så sjukt mycket bättre.
Nån timme senare bar det av till skolan, fast först skulla jag köpa nån frukt eller nått. (1300 är ingen bra tid att börja skolan, på. Man åt för bara nån timme sen när man åker hemifrån, men kan inte äta igen förren vid halv fem, och så känns det för tidigt att äta middag!)
Jag gick iallafall in i en affär, tog två äpplen och la dom i en påse. När jag kom fram till kassan så babblade kassörskan nått på franska och pekade mot nånting bakom mig. Jag trodde hon menade att hon inte kunde väga äpplena och jag fick ställa mig vid den andra kassan. (i vilken jag först stod men bytade från då den andra kassan öppnade) När jag kommer fram och ska betala där babblade även denna kassörskan nånting på franska och pekade bakom mig. Jag förstod att jag skulla ha vägt äpplena där jag tog dom. Iallafall så fick vakten hjälpa mig (ja dom hade av nån anlending en vakt vid dörren), jag stod snällt och väntade på att han skulle komma tillbaka. När jag då skulel betala, med kort, säger hon att Nej nej, minst 1 euro. Äpplena kostade 0.80. Så det bar av in i affären igen, fick köpa Tuc-kex och en cola.
Fyfan vad jobbigt det skulle vara att köpa två äpplen då...
Jag har ju berättat om min nuvarande klass, men jag fortsätter. Så sjukt intressanta och trevliga människor! Är lite ledsen över att dom ska sluta efter denna veckan, faktiskt, trots att alla är typ vuxna, men vi har det väldigt roligt på lektionerna. Idag fick jag reda på att kvinnan från Panama, typ är ambassadör, eller ivartfall är hennes man det. Hon dansade med Barry Manilow på sin 50årsdag och har tre FETA diamanter i sin vigselring. Botox-mamman är tydligen interiör designer (eller vad det nu än heter på svenska) och en tjej, som heter Keith DeLacrousse (bara det är ashäftigt) är från Fillippinerna och har varit au-pair i Holland i ett år. Nu är hon det här i Paris, med en holländsk familj.
Jag snackade med tysken Flavio, också, sa att jag sjukt gärna vill lära mig tyska.
"I only know "Jemand hat meine reisepass gestohlen", though" han skrattade.
"Oh, and "Du bist ein fauler sack"." Han skrattade ännu mer.
Mycket roligt. Sen ville han ha en bild på hela gruppen eftersom han ska åka imorgon. Botox-mamman, som heter Tanya, ville också ha en bild.
Efter skolan åkte jag till Anvers, tog Funiculairen upp till Sacre Ceour, letade upp ett ställe jag kunde köpa kaffe och en baguette på och gick och satte mig på gräset en bit nedanför kyrkan. Helt underbart. Baguetten, inte så underbar. Den såg väldigt mystisk ut, skinkan kan mycket väl varit lite småhärsken. Så som den vita medelklass västerlänningen, utan respekt för mat och pengar, jag är så slängde jag innehållet och åt bara brödet.
Sen tänkte jag gå till den där puben nära skolan där folk samlas varje torsdag. Och oj vad jag tvekade. Jag var tillochmed nere på perrongen till motsatt metrostation, ångrade mig och gick över till den andra. När jag kom fram till Victor Hugo tvekade jag lite till, tänkte Nej jag struntar i det, nästa vecka! Gick mot metrostationen, vände, gick tillbaka, stannade. Tillslut tänkte jag SLUTA VARA SÅ RÄDD GÅ DIT OCH KOLLA LÄGET IVARTFALL.
Så jag gick dit, kollade in, såg inget sällskap jag kunde tänka mig var från skolan. Så jag gick förbi och åkte hem.
Men ändå nöjd! Jag gick iallafall dit. Kände dessutom ändå inte för att dricka. Skola och sånt imorgon, ju.
Och ja, just det. Blev tilldelad vilken grupp jag ska vara i nästa vecka istället för den jag är nu. Tydligen är den lite svårare men Joëlle, min nuvarande lärare, sa att jag var en duktig elev som lärde sig snabbt så hon trodde jag skulle klara av det. (hon jag pratade med sa det där joëlle sagt på franska först och frågade om jag förstod. Det gjorde jag! Nöjdnöjd. Var dock rädd för att jag missförstått. Som svensken man är vill man ju inte gärna säga att man är duktig och sånt i onödan)
Börjar dock halv nio istället för ett nu. Men bättre det, så man kan äta vid normala tider.
Och så vill jag hellre att lektionerna är lite för svåra än för lätta. Sitta och skriva låttexter och sånt för att man redan kan vad läraren snackar om är inget jag vill syssla med. Jag vill lära mig!
Sjukt långt inlägg, ber om ursäkt. Blamear ingen om ni inte läser allt.
kram!
Men ja. Idag var iallafall bra, så oroa er inte för mig, jag vill inte åka hem. Igår var bara en väldigt dålig dag där jag blev påmind om alla motgångar man har mött och kommer att möta i livet. En tanke som kan slå mig närsomhelst, men som är extra jobbig när man är mil och mil ifrån alla man känner och sin egna säng som jag så gärna bara ville hem till, lägga mig under täcket och streck-se nån serie.
Men idag, ivartfall, vaknade jag med gårdagens tankar. Jag gick ner till frukosten och min baguette med ost och aprikosmarmelad, åt croissanten och drack mitt kaffe. Och sen var plötsligt allt så sjukt mycket bättre.
Nån timme senare bar det av till skolan, fast först skulla jag köpa nån frukt eller nått. (1300 är ingen bra tid att börja skolan, på. Man åt för bara nån timme sen när man åker hemifrån, men kan inte äta igen förren vid halv fem, och så känns det för tidigt att äta middag!)
Jag gick iallafall in i en affär, tog två äpplen och la dom i en påse. När jag kom fram till kassan så babblade kassörskan nått på franska och pekade mot nånting bakom mig. Jag trodde hon menade att hon inte kunde väga äpplena och jag fick ställa mig vid den andra kassan. (i vilken jag först stod men bytade från då den andra kassan öppnade) När jag kommer fram och ska betala där babblade även denna kassörskan nånting på franska och pekade bakom mig. Jag förstod att jag skulla ha vägt äpplena där jag tog dom. Iallafall så fick vakten hjälpa mig (ja dom hade av nån anlending en vakt vid dörren), jag stod snällt och väntade på att han skulle komma tillbaka. När jag då skulel betala, med kort, säger hon att Nej nej, minst 1 euro. Äpplena kostade 0.80. Så det bar av in i affären igen, fick köpa Tuc-kex och en cola.
Fyfan vad jobbigt det skulle vara att köpa två äpplen då...
Jag har ju berättat om min nuvarande klass, men jag fortsätter. Så sjukt intressanta och trevliga människor! Är lite ledsen över att dom ska sluta efter denna veckan, faktiskt, trots att alla är typ vuxna, men vi har det väldigt roligt på lektionerna. Idag fick jag reda på att kvinnan från Panama, typ är ambassadör, eller ivartfall är hennes man det. Hon dansade med Barry Manilow på sin 50årsdag och har tre FETA diamanter i sin vigselring. Botox-mamman är tydligen interiör designer (eller vad det nu än heter på svenska) och en tjej, som heter Keith DeLacrousse (bara det är ashäftigt) är från Fillippinerna och har varit au-pair i Holland i ett år. Nu är hon det här i Paris, med en holländsk familj.
Jag snackade med tysken Flavio, också, sa att jag sjukt gärna vill lära mig tyska.
"I only know "Jemand hat meine reisepass gestohlen", though" han skrattade.
"Oh, and "Du bist ein fauler sack"." Han skrattade ännu mer.
Mycket roligt. Sen ville han ha en bild på hela gruppen eftersom han ska åka imorgon. Botox-mamman, som heter Tanya, ville också ha en bild.
Efter skolan åkte jag till Anvers, tog Funiculairen upp till Sacre Ceour, letade upp ett ställe jag kunde köpa kaffe och en baguette på och gick och satte mig på gräset en bit nedanför kyrkan. Helt underbart. Baguetten, inte så underbar. Den såg väldigt mystisk ut, skinkan kan mycket väl varit lite småhärsken. Så som den vita medelklass västerlänningen, utan respekt för mat och pengar, jag är så slängde jag innehållet och åt bara brödet.
Sen tänkte jag gå till den där puben nära skolan där folk samlas varje torsdag. Och oj vad jag tvekade. Jag var tillochmed nere på perrongen till motsatt metrostation, ångrade mig och gick över till den andra. När jag kom fram till Victor Hugo tvekade jag lite till, tänkte Nej jag struntar i det, nästa vecka! Gick mot metrostationen, vände, gick tillbaka, stannade. Tillslut tänkte jag SLUTA VARA SÅ RÄDD GÅ DIT OCH KOLLA LÄGET IVARTFALL.
Så jag gick dit, kollade in, såg inget sällskap jag kunde tänka mig var från skolan. Så jag gick förbi och åkte hem.
Men ändå nöjd! Jag gick iallafall dit. Kände dessutom ändå inte för att dricka. Skola och sånt imorgon, ju.
Och ja, just det. Blev tilldelad vilken grupp jag ska vara i nästa vecka istället för den jag är nu. Tydligen är den lite svårare men Joëlle, min nuvarande lärare, sa att jag var en duktig elev som lärde sig snabbt så hon trodde jag skulle klara av det. (hon jag pratade med sa det där joëlle sagt på franska först och frågade om jag förstod. Det gjorde jag! Nöjdnöjd. Var dock rädd för att jag missförstått. Som svensken man är vill man ju inte gärna säga att man är duktig och sånt i onödan)
Börjar dock halv nio istället för ett nu. Men bättre det, så man kan äta vid normala tider.
Och så vill jag hellre att lektionerna är lite för svåra än för lätta. Sitta och skriva låttexter och sånt för att man redan kan vad läraren snackar om är inget jag vill syssla med. Jag vill lära mig!
Sjukt långt inlägg, ber om ursäkt. Blamear ingen om ni inte läser allt.
kram!
onsdag 28 oktober 2009
Dag 4; gnäll
Jag börjar verkligen förstå dom som man först var så avundsjuka på men sedan småhånade för att dom åkte hem igen efter bara någon vecka.
Jag ändrar mig typ tusen gånger om dagen huruvida jag vill eller inte vill vara här.
Idag har jag mest tänkt på Varför pluggar jag inte på Sorbonne! Det är ju där allt händer, i Latinkvarteren..
Men jag vet varför jag inte gör det, varför det blev France Langue. Har faktiskt en ganska bra anledning. Den kursen jag ville läsa på Sorbonne hade slutat någon dag efter den 19e januari och därmed hade jag missat min chans att plugga nästa termin. Vad hade jag då gjort hela tiden framtill skolorna börjar efter sommaren och jag förhoppningsvis på nån av dom?
Ja, vafan. Det har bara gått 3 dagar, men jag blir så trött på att inget nånsin bara kan lösa sig av sig själv. Varför kan inte allting bara falla på plats, direkt?
Innan jag åkte hit lät jag mig själv som sagt inte ha större förväntningar. Jag tänkte att, Även om jag är själv och inte träffar nån speciell i två månader, så är jag ändå i Paris och gör nått nytt.
Men det är bullshit. Jag vill inte göra saker själv. Det känns liksom inte som att det riktigt räknas när man inte delar upplevelser men några andra..
Det blir ivartfall inte mer gnäll på denna Paris-blogg nu. Framöver ska jag bara skriva om vad jag har för mig. Inte hur jag känner mig.
Så då slipper ni det.
HA DEt
Jag ändrar mig typ tusen gånger om dagen huruvida jag vill eller inte vill vara här.
Idag har jag mest tänkt på Varför pluggar jag inte på Sorbonne! Det är ju där allt händer, i Latinkvarteren..
Men jag vet varför jag inte gör det, varför det blev France Langue. Har faktiskt en ganska bra anledning. Den kursen jag ville läsa på Sorbonne hade slutat någon dag efter den 19e januari och därmed hade jag missat min chans att plugga nästa termin. Vad hade jag då gjort hela tiden framtill skolorna börjar efter sommaren och jag förhoppningsvis på nån av dom?
Ja, vafan. Det har bara gått 3 dagar, men jag blir så trött på att inget nånsin bara kan lösa sig av sig själv. Varför kan inte allting bara falla på plats, direkt?
Innan jag åkte hit lät jag mig själv som sagt inte ha större förväntningar. Jag tänkte att, Även om jag är själv och inte träffar nån speciell i två månader, så är jag ändå i Paris och gör nått nytt.
Men det är bullshit. Jag vill inte göra saker själv. Det känns liksom inte som att det riktigt räknas när man inte delar upplevelser men några andra..
Det blir ivartfall inte mer gnäll på denna Paris-blogg nu. Framöver ska jag bara skriva om vad jag har för mig. Inte hur jag känner mig.
Så då slipper ni det.
HA DEt
tisdag 27 oktober 2009
Dag 3
Just när jag började lacka på ungjävlarna på studenthemmet så kom en stor svart man i skjorta och väst fram och sa till dom.
Tack!!
Det måste vara nån sorts skola och utflykt eller whatever, av nått slag. Här är fan barn av alla åldrar. Mellan 10 till kanske 15. Kanske dom är yngre, kanske äldre. Dom är små, så whatever.
Och fan jag hatar åldrarna 10 till 13. Alla barn är fula då, och jobbiga, och obnoxious, och.... fula.
Nu ska jag snart upp på rummet och försöka göra ätbar pulvermos. Egentligen har jag råd att äta ute varje dag (har räknat fram till att jag har iallafall 25 euro om dagen) Men jag vill inte maxa budgeten varje dag, så jag inte kan överskrida den nån annan dag om jag skulle så vilja.
Dessutom är jag trött och känner inte riktigt för att ge mig ut på äventyr för att hitta nått fint ställe att käka på.
Min lärare tipsade oss dock om ett ställe i Latin kvarteren som tydligen var sjukt mysigt. En gata, alltså, typ, som jag förstod det. Eller ett litet område. Ivartfall ett mysigt ställe med caféer och sånt med inte så många turister och väldigt franskt. Så det ska jag kolla upp, och i helgen blir det den italienska restaurangen, antagligen!
Anmälde mig också till aktiviteter, idag. Modeisning på LaFayette på fredag. Dock börjar det innan min lektion slutat så jag får se hur jag gör med det.. lär mig inget nytt just nu ändå eftersom det är ganska nybörjarklass så att jag missar lite gör antagligen inget.
Nästa vecka den där middagen lagad av kockelever. Sen lite längre fram en konsert med typ fiol och piano och harpa och sånt. Kommer inte ihåg vad dom skulle spela men det lär nog bli asbra ändå. Och den 15e december ska jag se Rysk Balett!
Hur coolt som helst!
Sen anordnar skolan också två utflykter. En till Champagne för att se hur champagne görs, få smaka lite, sen typ till notre dame och nånting annat, om jag förstod rätt. 55 euro.
Samt en övernattningsutflykt till nånstans med en julmarknad och whatever. Fick frukost och sånt. Kostar 155 euro så jag är lite osäker. Det låter dock väldigt trevligt.
Ja ja, tillbaka till rummet nu så jag slipper ungarna.
hejje!
Tack!!
Det måste vara nån sorts skola och utflykt eller whatever, av nått slag. Här är fan barn av alla åldrar. Mellan 10 till kanske 15. Kanske dom är yngre, kanske äldre. Dom är små, så whatever.
Och fan jag hatar åldrarna 10 till 13. Alla barn är fula då, och jobbiga, och obnoxious, och.... fula.
Nu ska jag snart upp på rummet och försöka göra ätbar pulvermos. Egentligen har jag råd att äta ute varje dag (har räknat fram till att jag har iallafall 25 euro om dagen) Men jag vill inte maxa budgeten varje dag, så jag inte kan överskrida den nån annan dag om jag skulle så vilja.
Dessutom är jag trött och känner inte riktigt för att ge mig ut på äventyr för att hitta nått fint ställe att käka på.
Min lärare tipsade oss dock om ett ställe i Latin kvarteren som tydligen var sjukt mysigt. En gata, alltså, typ, som jag förstod det. Eller ett litet område. Ivartfall ett mysigt ställe med caféer och sånt med inte så många turister och väldigt franskt. Så det ska jag kolla upp, och i helgen blir det den italienska restaurangen, antagligen!
Anmälde mig också till aktiviteter, idag. Modeisning på LaFayette på fredag. Dock börjar det innan min lektion slutat så jag får se hur jag gör med det.. lär mig inget nytt just nu ändå eftersom det är ganska nybörjarklass så att jag missar lite gör antagligen inget.
Nästa vecka den där middagen lagad av kockelever. Sen lite längre fram en konsert med typ fiol och piano och harpa och sånt. Kommer inte ihåg vad dom skulle spela men det lär nog bli asbra ändå. Och den 15e december ska jag se Rysk Balett!
Hur coolt som helst!
Sen anordnar skolan också två utflykter. En till Champagne för att se hur champagne görs, få smaka lite, sen typ till notre dame och nånting annat, om jag förstod rätt. 55 euro.
Samt en övernattningsutflykt till nånstans med en julmarknad och whatever. Fick frukost och sånt. Kostar 155 euro så jag är lite osäker. Det låter dock väldigt trevligt.
Ja ja, tillbaka till rummet nu så jag slipper ungarna.
hejje!
Dag 2,5; parantes
Igår var jag dum. Jag fick ett jävla seperyck och började tvivla och fundera på om det här verkligen var en bra idé.
Anledningen? Pengar. Och att jag på nått konstigt sätt är rädd för att göra saker annorlunda än vad alla andra gör.
Som jag har förstått det pluggar dom flesta på skolan bara i nån vecka. 1-2, kanske 3. 8 veckor är alltså länge. Vilket jag dock innan jag kom hit tyckt varit kort tid eftersom mina systrar var borta i 3 respektive 4 månader när dom gjorde samma sak i Italien och Spanien.
Så jämfört med whatever är det antingen lång tid eller kortare.
Makes sense? Egentligen inte.
Dom andra där verkar även veta varför dom är där, har en valid anledning att lära sig franska. Jag är där för att jag inte har nått bättre för mig? Basicly är det så ja.
Och så är det studenthemmet. Det är för mig väldigt uppenbart att detta inte är ett ställa man normalt stannar i 8 veckor på. Dels är det dyrt som ett as, och så får man egentligen inte ha dryck och mat på rummet. Om man ska bo här en längre tid känns det som en nödvändighet?
Ja ja.
Så var det pengarna. Av nån anledning så nojjar jag ALLTID över pengar. När jag gick i trean på Mega och jag hade serious sömnproblem låg jag vaken i timmar, försökte somna, och funderade på det ena eller andra. Det ena being Pengar. Mycket märkligt, egentligen, eftersom jag på den tiden verkligen inte hade några pengar.
Min tanke igår var alltså. Är jag dum, som gör detta? Kanske jag iallafall borde ansträngt mig för att hitta nån annanstans att bo? Det är mycket pengar det handlar om...
Som sagt, dum! Som botox-mamman sa: But it's money well spend since it's an education.
Varför lever jag inte som jag lär? Jag predikar hela tiden om att Det är skitsamma, man lever bara en gång, det är bara pengar. Men jag funkar helt tvärtom. Och vaFAN Idha och Emma gjorde ju precis samma sak som jag gör nu, varför skulle det vara en dålig idé för mig?
Jag förstår inte varför jag gör som jag gör..
yeayea, ska upp på rummet snart, käka ett äpple, göra vid mig. Sen bär det av till skolan!
hadet :)
Anledningen? Pengar. Och att jag på nått konstigt sätt är rädd för att göra saker annorlunda än vad alla andra gör.
Som jag har förstått det pluggar dom flesta på skolan bara i nån vecka. 1-2, kanske 3. 8 veckor är alltså länge. Vilket jag dock innan jag kom hit tyckt varit kort tid eftersom mina systrar var borta i 3 respektive 4 månader när dom gjorde samma sak i Italien och Spanien.
Så jämfört med whatever är det antingen lång tid eller kortare.
Makes sense? Egentligen inte.
Dom andra där verkar även veta varför dom är där, har en valid anledning att lära sig franska. Jag är där för att jag inte har nått bättre för mig? Basicly är det så ja.
Och så är det studenthemmet. Det är för mig väldigt uppenbart att detta inte är ett ställa man normalt stannar i 8 veckor på. Dels är det dyrt som ett as, och så får man egentligen inte ha dryck och mat på rummet. Om man ska bo här en längre tid känns det som en nödvändighet?
Ja ja.
Så var det pengarna. Av nån anledning så nojjar jag ALLTID över pengar. När jag gick i trean på Mega och jag hade serious sömnproblem låg jag vaken i timmar, försökte somna, och funderade på det ena eller andra. Det ena being Pengar. Mycket märkligt, egentligen, eftersom jag på den tiden verkligen inte hade några pengar.
Min tanke igår var alltså. Är jag dum, som gör detta? Kanske jag iallafall borde ansträngt mig för att hitta nån annanstans att bo? Det är mycket pengar det handlar om...
Som sagt, dum! Som botox-mamman sa: But it's money well spend since it's an education.
Varför lever jag inte som jag lär? Jag predikar hela tiden om att Det är skitsamma, man lever bara en gång, det är bara pengar. Men jag funkar helt tvärtom. Och vaFAN Idha och Emma gjorde ju precis samma sak som jag gör nu, varför skulle det vara en dålig idé för mig?
Jag förstår inte varför jag gör som jag gör..
yeayea, ska upp på rummet snart, käka ett äpple, göra vid mig. Sen bär det av till skolan!
hadet :)
måndag 26 oktober 2009
Dag 2; en bild
Jag gick vilse, once again, och jag gick och gick och gick och fick ont i magen och stirrig blick. Eller ah nästan jag var iallafall sjukt hungrig. Irrade runt som fan, tillslut hittade jag mig till Place Trocadéro varifrån jag sen dagen innan lärt mig åt vilket håll skolan låg.
Jag vände mig till höger och möttes av denna synen.
Imellan två stora pampiga byggnader belägna vid Trocadéro men som jag inte vet vad dom fyller för funktion.
Nu ser man ju dock inte hur fanTASTIskt det egentligen var. Den blåa himlen, solen i ögonen, halva Paris och det fula Eiffeltornet, smogen över hustaken.
Fattar ni att under dom närmsta två månaderna är sånt här mina vardagsvyer?
jag ÄLSKAR det!
Dag 2
Kom som sagt på mig själv att första inlägget kanske lät lite negativt. Jag vill stort påpeka att jag inte är särskilt missnöjd med nånting (dessa ungjävlar som springer runt här nere på studenthemmet när jag lugnt försöker facebooka är INTE okej)
Innan jag åkte hit så lät jag mig inte ha några särksilda förväntningar, man har nämligen lärt sig att man blir alltid besviken. Att jag skulle till Paris, bo ensam, i två månader, det var nog för mig! Och änsålänge är det fortfarande nog. Jag trivs och gillar läget.
Trots att jag inte lyckats råka på nån här i hemmet som skulle vara ens remotely i min ålder eller intressegrupp. ELLER inte ens att jag hamnade i nybörjargruppen (jag orkade knappt försöka göra bra ifrån mig på inplaceringstestet. Jag är ju här för att lära mig det jag inte kommer ihåg, visst!) på skolan tillsammans med 4 andra vuxna personer. Sjukt trevliga och underhållande, förstås. Lite stereotyper över dom. En ukrainsk (tror jag) tjej som jobbar på nått företag och måste lära sig franska för att förstå vad som sägs i deras Briefs, en tysk som heter Flavio (möjligtvis också spanjor) en botox-mamma från USA och en, vadsomverkarvara, rik spansk mamma från Pananma (eller nått?) som av nån anledning bor i Paris men trivs inte så väldigt för hon har inte så mycket kläder och vet inte vad hon är menad att göra där.
Det är vad jag har förstått av dom människorna. Dock är dom bara där en vecka och nästa måndag kommer jag att vara kvar i samma grupp, fast med andra männsikor.
Läraren är sjukt trevlig och skolan är... ja, inte som utlovad. Men mysig antar jag.
(jag lovar jag såg en kackerlacka...)
På spins beskrivning av skolan står där att där ska finnas Moderna lokaler och ett Café man kan hänga på rasterna.
Jättesmå korridorer, litet, (kackerlacka!!!) och Cafét, det är tre sett av bord och stolar och två maskiner, en för kaffe och en för godis.
Men som sagt, jag klagar inte.
Lite saknar jag er faktiskt, trots det bara gått två dagar. Men ja ja jag antar så typiskt, man tar alla så för givet när man har dom nära, så man fattar inte att dom faktiskt inte är så jobbiga! (Idha....) ;)
Jag har inhandlat lite mat idag. Pasta, pulvermos, tomatsoppa och så. Ska försöka laga till nått snart. Lär spara sjuukt mycket på att jag tog med den kokplattan. Tack mor! Och går jag inte ner i vikt så mycket jag går jämte så oordentligt jag kommer äta så är nått fan fel.
Imorgon ska jag anmäla mig till lite aktiviteter skolan erbjuder. Dom kostar lite men vafan; balett, orkester, vinsmakning, modevisning på LaFayette, 4 rättersmiddag lagad av kockelever.
Jag är där!!
Jag beklagar om inläggen är för långa, men jag kan inte fatta mig kort. Dessutom känns det väldigt skönt att få skriva av sig och berätta för er om vad som händer och hur det är. Så man inte känner sig för ensam.
HA DET
Innan jag åkte hit så lät jag mig inte ha några särksilda förväntningar, man har nämligen lärt sig att man blir alltid besviken. Att jag skulle till Paris, bo ensam, i två månader, det var nog för mig! Och änsålänge är det fortfarande nog. Jag trivs och gillar läget.
Trots att jag inte lyckats råka på nån här i hemmet som skulle vara ens remotely i min ålder eller intressegrupp. ELLER inte ens att jag hamnade i nybörjargruppen (jag orkade knappt försöka göra bra ifrån mig på inplaceringstestet. Jag är ju här för att lära mig det jag inte kommer ihåg, visst!) på skolan tillsammans med 4 andra vuxna personer. Sjukt trevliga och underhållande, förstås. Lite stereotyper över dom. En ukrainsk (tror jag) tjej som jobbar på nått företag och måste lära sig franska för att förstå vad som sägs i deras Briefs, en tysk som heter Flavio (möjligtvis också spanjor) en botox-mamma från USA och en, vadsomverkarvara, rik spansk mamma från Pananma (eller nått?) som av nån anledning bor i Paris men trivs inte så väldigt för hon har inte så mycket kläder och vet inte vad hon är menad att göra där.
Det är vad jag har förstått av dom människorna. Dock är dom bara där en vecka och nästa måndag kommer jag att vara kvar i samma grupp, fast med andra männsikor.
Läraren är sjukt trevlig och skolan är... ja, inte som utlovad. Men mysig antar jag.
(jag lovar jag såg en kackerlacka...)
På spins beskrivning av skolan står där att där ska finnas Moderna lokaler och ett Café man kan hänga på rasterna.
Jättesmå korridorer, litet, (kackerlacka!!!) och Cafét, det är tre sett av bord och stolar och två maskiner, en för kaffe och en för godis.
Men som sagt, jag klagar inte.
Lite saknar jag er faktiskt, trots det bara gått två dagar. Men ja ja jag antar så typiskt, man tar alla så för givet när man har dom nära, så man fattar inte att dom faktiskt inte är så jobbiga! (Idha....) ;)
Jag har inhandlat lite mat idag. Pasta, pulvermos, tomatsoppa och så. Ska försöka laga till nått snart. Lär spara sjuukt mycket på att jag tog med den kokplattan. Tack mor! Och går jag inte ner i vikt så mycket jag går jämte så oordentligt jag kommer äta så är nått fan fel.
Imorgon ska jag anmäla mig till lite aktiviteter skolan erbjuder. Dom kostar lite men vafan; balett, orkester, vinsmakning, modevisning på LaFayette, 4 rättersmiddag lagad av kockelever.
Jag är där!!
Jag beklagar om inläggen är för långa, men jag kan inte fatta mig kort. Dessutom känns det väldigt skönt att få skriva av sig och berätta för er om vad som händer och hur det är. Så man inte känner sig för ensam.
HA DET
söndag 25 oktober 2009
Dag 1; jakten på skolan
Den linjerna möts hoppade jag av. Längs den röda linjen jag gick fram och tillbaka på, sedan gick jag vidare på den svarta, tills jag kom till en metrostation och åkte hem igen.Vid det inringade A:et skulle jag till
Bra jobbat, Sofi!
Dag 1
Klockan är 18.05 och jag befinner mig på den lägsta våningen i detta såkallade Studenthem, som jag kommer bo på de närmsta 8 veckorna. Jag är trött som ett as och lite småbesviken på detta studenthems läge. Inte bara var det ligger (mer om det snart) utan även färgen/designen på mina gardiner och det faktum att jag inte sett en enda student här, än. Bara massa småungar som springer runt, just nu sitter två och tittar på tv bredvid mig, jag undrar vad dom gör här?
Ja, och så ett vuxet par. Verkar alltså som att alla sorters möjliga människor bor här.
Jaja
Att komma hit var inga problem. Fick sjuss imorse av Idha och Jocke och det var inte förren man kramat om, sagt hej då och dom gick ut genom dörren som det slog mig vad som höll på att hände. Det var inget stort slag, det kändes lite i ögonen att det blev jobbigt men inget hände. Jag kom snart in i hela grejen med att resa själv, för första gången, och tyckte det var väldigt spännande!
Jag åkte till flygplatsen och lyckades luska ut hur jag skulle bära mig åt.
Sov under flygresen, Charles de Gaulle var lite förvirrande (JÄTTESTORT! Fick fan ta en shuttle-grej för att komma från en terminal till en annan, helt galet) Och att hitta hit till hemmet var inga som helst problem.
Jag tog en dusch och begav mig ut för att leta upp skolan samt se hur långt tid det tar att ta sig tid.
Ja, det tar ett tag kan man säga. 45 minuter får man nog räkna med. Hittade dessutom inte den fördömda skolan. Dum som jag var tog jag inte med karta så jag gick upp och ner för långa jävla gator. Trött som ett as redan då var jag.
Egentligen hade jag tänkt att dra och äta på den där underbara italienska restaurangen jag och Maria hittade när vi var här i februari, efter jag hittat skolan.
Men det får bli nån annan gång.
Jag tog mig hem och nu sitter jag här. Har köpt en burk ravioli, läsk och cipsters som jag ska fläska i mig sen.
Imorgon blir det upp tidigt. Börjar klockan 8, frukosten börjar klockan 7. Det betyder att jag har absolut högst 10 minuter på mig att äta.
Ska bli spännande och se om jag hittar!
Får nog använda det där TalkNow! programmet jag fixade för att lära mig tyska för att färska upp franskakunskaperna inför placeringsprovet imorgon.
Japp japp. 2 månader ska jag nog fan klara här. Just nu känns det lite ensamt, men gäller bara att komma in i det!
Jag återkommer nån gång
hejje
Ja, och så ett vuxet par. Verkar alltså som att alla sorters möjliga människor bor här.
Jaja
Att komma hit var inga problem. Fick sjuss imorse av Idha och Jocke och det var inte förren man kramat om, sagt hej då och dom gick ut genom dörren som det slog mig vad som höll på att hände. Det var inget stort slag, det kändes lite i ögonen att det blev jobbigt men inget hände. Jag kom snart in i hela grejen med att resa själv, för första gången, och tyckte det var väldigt spännande!
Jag åkte till flygplatsen och lyckades luska ut hur jag skulle bära mig åt.
Sov under flygresen, Charles de Gaulle var lite förvirrande (JÄTTESTORT! Fick fan ta en shuttle-grej för att komma från en terminal till en annan, helt galet) Och att hitta hit till hemmet var inga som helst problem.
Jag tog en dusch och begav mig ut för att leta upp skolan samt se hur långt tid det tar att ta sig tid.
Ja, det tar ett tag kan man säga. 45 minuter får man nog räkna med. Hittade dessutom inte den fördömda skolan. Dum som jag var tog jag inte med karta så jag gick upp och ner för långa jävla gator. Trött som ett as redan då var jag.
Egentligen hade jag tänkt att dra och äta på den där underbara italienska restaurangen jag och Maria hittade när vi var här i februari, efter jag hittat skolan.
Men det får bli nån annan gång.
Jag tog mig hem och nu sitter jag här. Har köpt en burk ravioli, läsk och cipsters som jag ska fläska i mig sen.
Imorgon blir det upp tidigt. Börjar klockan 8, frukosten börjar klockan 7. Det betyder att jag har absolut högst 10 minuter på mig att äta.
Ska bli spännande och se om jag hittar!
Får nog använda det där TalkNow! programmet jag fixade för att lära mig tyska för att färska upp franskakunskaperna inför placeringsprovet imorgon.
Japp japp. 2 månader ska jag nog fan klara här. Just nu känns det lite ensamt, men gäller bara att komma in i det!
Jag återkommer nån gång
hejje
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)