söndag 6 december 2009

Andra advent

Är hos Emelie och har haft lite adventsmys men några från klassen. Däribland tre japaner, så sjukt random är dom... Ivartfall var väl detta det enda som gick som planerat för den här helgen. Blev nämligen ingen karaoke, och igår kände jag verkligen inte för utgång i Paris så jag stannade hemma och åt Lay's ostchips, istället.
Under dagen var jag och Emelie och försökte handla julklappar. Det gick sådär, hittade bara en, till brorJohan, och jag planerade inte ens att ge julklapp till syskonen. Och julklappen jag sett på Galerie Lafayette, till Louise, fanns fan inte kvar. Gick förbi tusentals människor och kö till rulltrapporna och helvete, bara för att upptäcka detta... och det skulle varit världens bästa present!
Ivartfall var det bra att jag bara hittade en... för jag råkade glömma påsen med presenten i på metron. Ja, ganska typsikt mig eller vad säger man.

Blev inget Versaille, heller. Tydligen är dom på strejk? Louvren, Musee D'orsay och pompidou också. Själkvklart. Alla dom ställen jag tänkt jag måste besöka en gång till innan jag åker.

Om två veckor är jag hemma! Fattar ni det?

Ha det!

fredag 4 december 2009

Nastnast sista fredagen.

Sitter pa en spansk dator, alltsa, saknar lite bokstaver. Menee ja, lite fñrfest nu sen bar det av till karaoke, forhopningsvis!
Senaste veckan har det blivit tva kvallar med lite ol pa en asnajs bar i Bastille, med live musik, sjukt bra. Nar jag kommer hem ska jag starta band, haha, eller inte.
Pa sondag blir det Versaille och adventsmys hos gotebargskan med folk fran klassen. Daribland japanerna, kommer bli hur spannande som helst, haha.

Ja ja, EMelie gnaller att jag bloggar under forfesten sa jag slutar har.

Jag har det bra, dock! Saknar er, och mat. Ser saa fram emot julmaten, alltsa....

Hejje!

lördag 28 november 2009

nån dag

jaja, skit i den jävla datorn, då. Det visade sig tillochmed full möjligt att logga in på swedbank och kolla saldot, på mobilen. Igår skulle jag egentligen ut, iallafall på förfest utan huvudfest, men min kropp kände sig verkligen inte sugen på vin så det blev en fin kväll hemma med cola och lady oscar. Vet inte riktigt vad jag ska ha för mig idag, tänkte dra till IKEA, bara för att jag kan, läka köttbullar, men nä min kropp vet inte riktigt vad den vill. Får nog ta och äta nått ordentligt, om jag vill bli frisk, dock. Igår av jag en liten baguette, lite ostbröd, som var helt sjukt gott, och lite chips. Inte helt okej! Imorgon är det ivartfall första advent och då ska jag oavsett vad till julmarknaden på champs elysed! Mysigt! Påtal om lady oscar, förresten, så måste jag fan ta mig till versaille igen! Om det har förbannade vädret bara kundee arta sig.. Var på en modevisning på galerie lafayette igår, också. Haha, ja det var intressant. Gratis och så, visst, men ändå, sjukt dåliga modeller. Alla log! Jag menar, vafan, har ni aldrig sett top model? Man ler inte på catwalken! Jaja, det var väl det. 100 krs present till kusinerna var det, förresten, va? Gott. Ha det!

onsdag 25 november 2009

Dag 33

Lite småhungrig är man va! Fick lite småångest idag för det känns som jag bara suttit på mitt rum i 5 veckor.. vilket absolut inte är sant, jag har faktsikt gjort en massa, så jag funderade ivartfall på att dra till Place du Tetre nån gång idag och käka nått riktigt gott.
Jobbigt att jag är sjukt, bara, och att det regnar. Jag gick inte ens till skolan idag. Kände jag behövde vila lite. Speciellt eftersom man inte kan sova på natten för att det är så jävla kallt i rummet!!
Jag fick gå upp och ta på mig strumpor, en extra tröja och lägga jackan över mig, också. Frös som fan ändå så jag var nära på att ta mössan också...

jomen det blir nog att äta ute idag. Det är antingen det eller typ, tomatsoppa.

Ha det fint där hemma!

tisdag 24 november 2009

Dag 32

Jag är väl medveten om att det mesta utav vad jag yttrat mig om, angående min vistelse i Paris, har till stor del varit negativ. Jag har gnällt över det ena och det andra och är inte säker på om jag faktiskt nån gång sagt nånting bra.
Trots att jag just nu inte känner nån större lycka över hela grejen, så är det såklart inte dåligt. Det är faktiskt ju såklart sjukt najs att bo själv, jag är trots allt i Paris och jag träffar dagligen sjukt trevliga människor.
När jag kommer hem, igen, så kommer jag även uppskatta detta mycket mer och se tillbaka på det som en Sjukt sjukt bra upplevelse, och inte, som man känner det just nu, lite jobbigt.
Jag menar, som sagt, maten, internet och allt som går sönder och har sig. Jobbigt att för en gång skull vara tvungen att ta itu med sånt själv! Och så var det ju det här med tröttheten..hur mycket jag än befinner mig i Paris så ändrar det intedet faktum att jag alltid är trött, det ger mig inte mer energi att dra mig ut på promenader. Så typiskt, också. jag minns jag tänkte, innan jag åkte, att det är ju inte som att man kommer sitta på sitt rum hela tiden! jo...det gör man, en del. Ska dock försöka komma ut mer nu de sista veckorna.

Ja, nog om det.
Köpte en ny sladd till datorn, eftersom den andra pajjade. 60 jävla euro men det får det vara värt. Jag klarar mig inte utan dator och internet, jag skulle blivit galen om jag inte kunde hålla koll på vad alla har för sig eller själv skriva av mig.
En av japanerna i klassen hade varit i Japan över helgen, pågrundav sitt jobb, och komtillbaks idag med en massa presenter till alla.Typ japanskt naturgodis, bokmärken och vykort och massa saker. Ett NARUtO-FRIMÄRKE hade hon med sig också, inte riktigt säker på varför men jag tog en bild på den som fan.
Helt sjukt, haha.
Lektionerna må vara långa och ibland jobbiga, men fan vad roliga dom är,också. Läraren är ashärlig och människorna i klassen är också riktigt bra.
"J'ai mal"
"Jemma?"
hahaha.
Jemma är den där bruden som liknar Audrey i Twin Peaks. Förra veckan, över några glasvin, kom jag och några andra i gruppen på en asbra drinking game baserat på henne. Varje gång hon säger Trés (jätte) eller Catastrophe ska man dricka, och tro mig, det blir en del.
Så det ska vi göra nån dag,during lektionen.
Och nu förtiden blir det en massa fnissande under lektionerna pågrundavdet, ellerpågrundav den gamla australienska mannen Chris som är grymt förvirrad.

Ja ja, klockan är bara kvart i 6. Hade ju kunnat gå till affären, köpa lite clementiner. Mums! Och cola.. muuummsss!
och snytelasar, för fysören vad min näsa rinner.
Ja ja

Hejje!

måndag 23 november 2009

Dag whatever

Ja, den här veckan har ju slängt min dagsräkning helt åt helvete. Men nu har stället jag bor på iallafall satt igång WiFit igen! Så jag behöver inte surfa på mobilen, på skolan, på rasterna, eller i kön till mcdonalds, eller dra med mig hela datorn långt åt helvete om jag vill surfa ordentligt.
Asbra! Och den här dagen som verkade skulla bli lite kass, men icke! Jag vaknade nämligen upp med en väldans ont i halsen, imorse. Jag hade planerat att dra ut med datorn nånstans, mest för att komma ut ur rummet, och sen äta ute. Men jag struntade ganska snart i det och tittade klart på Ergo Proxy, istället. Väldigt väldigt random serie för övrigt.
Sen tog jag mig dock i kragen och begav mig till affären, och upptäckte då att wifit fungerade igen.
Lycklig som få.

Helgen, ivartfall. Vilken jävligt random helg. Det blev utgång både fredag och lördag och fast man i vanliga fall borde kalla båda kvällar ganska misslyckade, så hade jag ändå väldigt skojj. Speciellt fredagen. Lördagen bjöd på gratis sprit, vilken var fint, men den slutade med en försvunnen jacka, en Emelie som dragit vidare till en annan bar som jag aldrig hittade, och mig omkringgåendes i Paris, mitt i natten, utan jacka med t-shirt, i regnet. I typ... två timmar! Haha jag vettifan hur jag lyckades. Jag försökte hitta rätt busshållsplats så jag kunde ta nattbussen hem, förstår ni, men det gick fan inte bra, alltså.
Tillslut informerade nån sliskig kille, jag frågade om vägen, mig om att metron börjat gå för typ en halvtimme sen (klockan var då alltså nästan 6 på morgonen...) Jag svalde min stolthet och lät slisket låna mig sin jacka och visa mig vägen till metrostationen.
Random, men det är när saker går fel som kvällar blir värda att minnas och berätta om, inte sant?

Fy fan vad man ändå saknar gamla hederliga rädda svenskar, dock. Är så sjukt trött på att folk hela tiden ska komma fram och vara sliskiga. Jag gillar det inte!

Ikväll blir det dock potatis, på nått sätt, bearnaisesås och nån färdiglagad kycklingfilé, som jag hittade. Ser fram emot det! Jag är så jävla bra på att bara ha en kastrull och en platta till mitt förfogande. Mästerkock, hallåja!

Saknar er!

fredag 20 november 2009

Dag... 27? 28?

TACK så mycket mor, för paketet! Julkalendern var en stor och mycket fin överraskning. Kokplattan också, jag sa ju ni inte behövde skicka en ny men jag är glad ni gjorde :)

Sitter i skolan, just nu, har rast. Jag upptäckte på min mobil att här finns ett öppet, gratis, nätverk så jag tog med mig datorn idag för att utnyttja det till fullo. Förde även över pengar till mor, kände det var bäst så jag inte spenderar pengarna på massa grejjer jag egentligen inte behöver. Inte för att jag köpt en jävla massa onödiga saker eller så, men på nått sätt har jag lyckas spendera ganska mycket pengar dessa fyra veckor. Och jag nojjar aslätt över pengar.

Nu börjar vi visst igen.

Jag har det bra, bara halva tiden kvar nu..
Ha det!

tisdag 17 november 2009

Dag 23, 24 kanske

Jag har ont i min fot. Sepefoten, som jag gjorde illa förra året. Vad är grejjen?!

Sitter ivartfall hos göteborgskan och väntar på middag lagad av en tjej från venuzuela. Dricker vin, lyssnar på Broder Daniel.
(ja... jag har gett upp mitt livsmål att aldrig höra broder daniel)

Såateee ja. Allt är okej, allt är bra, förutom fotjäveln.

Hejje!

söndag 15 november 2009

Dag 22

Så var man på ett övermatematiska McDonalads vid Chatelet, igen. Det är fan långt bara för internet, alltså! Speciellt när jag av någon anledning har ont i högra foten.
Meneee, ivartfall.

Så dum jag är. Jag menade Manu Chao, jag läste Mando Diao, jag sökte på Mando Diao, jag skrev Mando Diao, jag tänkte hela tiden Manu Chao.
Vad är grejen med det? Det var liksom inte som att jag förväxlade de två, jag bara, tänkte inte efter ordentligt eller nått.
Men ja, som syster Emma sa: Tur jag inte köpte biljett, gick dit och förväntade mig Bongo Bong men fick nått svenskt skit. Haha.

Ikväll ska vi på bio, min själ. Se Heath Ledgers nya film.
Ja, Ledgers nya film. Jag hade inte hört talas som den när jag såg reklam för den, här. Göteborgskan förklarade att dom spelade in halva filmen när han levde, sen dog han, och dom löste det på nått sätt.
Den verkar spex ivartfall. Johnny Depp, aldrig fel. Även om det aldrig riktig blir lika rätt nuförtiden som det en gån var.

Och Penny klängelikläng: Nej! Jag har fan inte fått nått Skål-sms av Banane! Kanske inte så ekonomiskt att skicka fyllesms till eller från Frankrike, dock.. :P
ÅH vad jag ser fram emot en Staropramen på GP med er, när jag kommer hem.

HEJJE

lördag 14 november 2009

Dag 21

Fan vad dum jag är, såklart det är Manu Chao jag menar!

Och stället jag bor på suger. Nu när dom bygger om har dom typ stängt av WiFi-et, så jag har dragit mig enda vägen till Chatelet pch nått mcdonalds här, eftersom på donken nära mig ville datorn inte ansluta till deras internet.
Så det blir inte till att gå in på internet särskilt ofta..

Fan det är när man inte har sånna småsaker, som man hemma tar förgivet, som man får hemlängtan. Som tillexempel riktigt mat hemma, internet och ett täcke.
Man är ju så jävla bekväm av sig...

Igår var en lugn kväll, blir nog så idag också. Var ju dock ute både tisdag och torsdag så jag kan ju ha gott samvete för det!

Ha det fint, saknar er.

torsdag 12 november 2009

Dag 19

Jag såg en affisch på stan, häromdagen, som berättade för mig att blandannat Juliette Lewis och Mando Diao spelar i Paris medan jag är här. Inte för att jag gillar Juliette Lewis musik, såvärst, men jag gillar henna som skådespelare, och inte för att jag lyssnat överdrivet mycket på Mando Diao, men jag gillar hans musik, och Bongo Bong är det ju lite nostalgivarning över.
Så jag kollade nyss upp hur möjligt d
et skulle vara gå att gå på dessa konserter, för det hade varit sjukt kul att se! Tror inte jag nånsin skulle fått chans i Sverige.
90 respektive 95 euro för biljetterna.
Så jag tror inte det. Speciellt inte när jag antagligen kommer få gå ensam, ändå.

Ikväll blir det ivartfall vinsmakning! Egentligen skulle jag väl dit själv men tydligen bestämde sig holländskan Charlotte att hon ville dit. Så sjukt bra, jag slipper vara ensam.
Nu ska jag mycket mycket snart upp och käka pulvermos. Köpte en ny vattenkokare idag och med det flytet man har så hade dom bara en kvar, som var typ, öppnad, och dammig. Men jag var desperat så jag köpte den ändå.
Och den funkade.
Så allt är chill.

Har hemlängtan som fan idag, av nån anledning, dock. Vill liksom sjukt gärna sova i min egen säng, äta en riktig middag och typ, spela xbox.
Men det är lungan, vinet och unlimited med ost ska nog råda bot på det.

Ha det!

onsdag 11 november 2009

Dag 18

Igår blev det utgång. Vi var några stycken som efter skolan tog en kaffe på Starbucks, på initiativ av den nya holländska tjejen Charlotte. Jag fick en gratis croque monsieur, eftersom dom glömde ta betalt, och det bestämdes att vi borde gå ut på kvällen, eftersom det imorgon (idag) är en helgdag till minne av första världskrigets slut, eller nått sånt.
Och det blev en mycket trevlig kväll som började med förfest hos kanadensaren Kris och slutade nånstans i Belleville med mig spelandes en låt på nån snubbes gitarr. Där var nämligen två snubbar på det stället vi hamnade på med en pandeiro. Jag failade totalt att spela på den, trots jag borde kunna pga slagverksensemblen, men dom blev ivartfall imponerade av att jag kunde naningo-rytmen och fattade vad som snackade om.
Tidigare på kvällen var där en förvirrad och vilsen kille som jag var snäll och lånade ut min mobil till, så att han kunde ringa sin syster. Han såg lika förvirrad ut när jag sa vi skulle gå och ville ha tillbaka mobilen, men som tack gav han mig ivartfall en dansk 5-krona.
Tack så mycket, den kommer jag ha jättemycket nytta av.

Idag kom jag hem, från att ha sovit en sjukt poshig etta vid Victor Hugo, en klasskamrats lägenhet alltså, och var lite småbakis och väldigt sugen på macka med kokt ägg. Kunde jag få detta? Nej. Min kokplatta vill liksom inte lysa och bli varm. Jävla skit! säger jag åt det. Mor sa jag kunde kanske köpa en ny, eller kanske en vattenkokare. Det blir nog en vattenkokare... men tanken på 6 veckor av nudlar och tomatsoppa är inte jättalockande.
Så idag har jag ätit en apelsin, 4 skivor jättevitt bröd och chips.
Sjukt bra diet jag ligger inne med.
Längtar bra mycket efter den där gåsmiddagen som tydligen är sparad till mig...
Annars är allt bra!

Ha det!

måndag 9 november 2009

Dag 16

Det är nånting som händer här på studenthemmet. Jag gick ner till nedersta våningen där det trådlösa internet finns och möttes av en jävla byggverksta. Vettifan vad som händer, jag fick iallafall sätta mig på ett väldigt random ställe, en man kom med en stol till mig. Snällt av honom.

Idag är det grått och regningt väder, igen, men det är lugnt för jag hade tänkt dra mig iväg till Louvren. Jag har fan varit i Paris 4 gånger, innan, och aldrig kommit iväg dit, så det känns som det är dags nu.
Typ det enda stället som har öppet på måndagar också.

Ja men det var väl det,
ha det!

söndag 8 november 2009

Dag 15

Det slog mig nyss att jag varit i Paris i två veckor i sträck. Det är ju helt sjukt!
Jag känner mig så sjukt jävla dum som inte fattar hur fantastiskt det faktiskt är. Staden som jag så många gånger drömt mig bort till... och nu är jag här. Kan inte njuta av det, vet inte vart jag ska gå. Här finns så många mysiga caféer och sköna jazzklubbar, jag vet bara inte var jag ska leta. Dessutom känns det inte jättemotiverat att gå ut själv, på kvällen. Inte nödvändigtvis pågrundav att man är Själv, grejen, utan mer att, här finns många creepy folk man helst undviker, vilket är svårare ensam.

Var det där ens sammanhängande, det jag skrev nyss? Skitsamma.
Jag hade tänkt dra till Musée D'Orsay, idag. Har många gånger, hemma i Sverige, tänkt att Om jag skulle bo i Paris en längre tid, nån gång, så skulle jag gått dit så ofta jag kunde!
D'Orsay, alltså. Nu har jag som sagt varit här i två veckor och varje dag tänkt Imorgon, Imorgon, Nån annan dag.
Det blir nog så idag, också. Känner inte så mycket för att dra mig ut nånstans, titta på tavlor. Det är regningt, och sånt. Lättare att dra dit nån dag efter skolan, eftersom man slutar halv ett.

Ja ja, hoppas gåsamiddagen var god och att ni andra har en trevlig söndag!
hejje

lördag 7 november 2009

Dag 14; underbara underbaraste

Min just nu favoritplats i hela världen.

Dag 14

Innan Versaille gick jag inom affären för att köpa brie, baguette, vatten och vin. Jag hittade en fin liten flaska rött som innehöll ungefär lagom till ett glas.
Jag tappade den på marken... Men! den gick inte sönder. Precis när detta hände gick en liten asiatisk man förbi och blev sjukt rädd. Vilket jag också blev. Sen började han snacka med mig och jag försökte så gott jag kunde att hänga med. Jag förklarade att jag pluggade franska här, var från Sverige och skulle till Chateau de Versaille. Han svarade med nånting jag uppfattade som att Han kunde köra dit, ta bilder, det var allt. Jag sa nej nej det är okej, hehe jag vill dit ensam. Sen sa han att om jag får problem, så kan jag ringa honom! Sen gav han mig sitt nummer. Haha, monsieur Ho, hette han.

Sen kom jag till Versaille och det var som vanligt överväldigande. Ja jag är en jävla nörd och det kanske låter lite överdrivet men det där stället gör verkligen så jag nästan gråter tårar av glädje.
Det är så vackert där!! Och all historia och Marie och Axel och... ÅH!
Och idag var den, by far, bästa gången jag varit där. Trots jag bara var där 2 ½ timme, och jag var inte inne i nått hus, bara i trädgården, och det regnade och haglade. Men gud så vackert det är på hösten, och att få uppleva det i min egen takt och egna villkor var också sjukt skönt.
Jag hade med min guitalele och planen var att försöka skriva nånting eftersom stället är så sjukt inspirerande... men det var aldeles för kallt och regnigt. När jag pågrundav detta bestämde mig för att åka tillbaks, dock, blev det såklart jättefint väder. Men, ja ja, jag kan åka dit närsomhelst! Kostar ingenting att gå in i trädgården, och Marie-Antoinettes ställen är gratis för EUmedlemmar under 26. Detvillsäga mig. Behöver bara betala för resan dit. Kan nog dock åka med mitt Navigo pass. Maskinen man ska ta sig förbi vet ju inte att jag inte hoppar av innan zon 3 (har bara betalt för zonerna 1-2) och när man ska hem finns där inga hinder.
Ja, whatever.

Fan vad jag spenderar pengar, förresten! Men inte på inträden eller mat eller dryck, utan på grejer. Haha, fan, jag måste sluta köpa saker. Köpte ett halsband i M.A sovenirbutiken för 25€. Typ en klocka. Är inte helt säker på vad den har med henne att göra dock. Hade hon en sån? Jag vet inte. Men ja ja, jag får ju typ storhetsvansinne med alla dessa CSNpengar. 20 euro om dagen? Det är ju ASmycket pengar jämfört med vad man levt på under gymnasiet. Och enda sättet jag kommit upp i budgeten är genom att köpa grejer.
En jacka (vilken jag faktiskt behövde) en kjol, guitalele, halsbandet, en plansch...
Saker jag aldrig i hela världen köpt hemma i Sverige. Så från och med nu ska jag ta det lugnt med spenderandet, trots att jag kanske har råd.
(fick för övrigt lite ångest över klockan nu. 250 spänn är fan mycket, haha. Jaja, det löser sig)

Idag är det Gåsamiddag hos Mormor och Morfar. Jag hade planer på att unna mig en god middag ut. Men nej, jag orkar inte, det är faktiskt jobbigt att äta ute. Tomatsoppa med en baguette och brieost, samt vin såklart, är helt perfekt ändå.

HEJJE

fredag 6 november 2009

Dag 13

Igår var vi på Père Lachaise kyrkogården. Det var najs, trots att det regnade som fan och i tappade bort gruppen med folk och en lärare från skolan. Vi förtstod dock inte mycket av vad hon sa när hon berättade om saker så det gjorde väl inte så mycket, vi hittade till Oscar Wildes och Edith Piafs gravar själva. Varav den sistnämndes inte var så jävla imponerande, ivartfall inte jämfört med den förstnämndas.
Och med vi menar jag göteborgskan Emelie och två japaner, Yumie och Makoto.
Sen bjöd Emelie mig med henne hem på mat och vin. Jag tackade såklart ja och det var en trevlig stund. Lite dåligt att umgås med svenskar, dock. Borde inte ens prata engelska! Man lär sig mer då ju. När jag skulle hem blev det väldigt konstigt, efter några timmar av att bara prata svenska, och jag hade nästan glömt bort att jag faktiskt befann mig i ett främmande land.

Innan kyrkogården köpte jag en såkallade Guitalele. Liten som en ukalele fast med 6 strängar, som en gitarr, istället för 4. Sjukt nöjd är jag! Jätteglad nu när jag får spela :)

Idag köpte jag ny jacka, nöjd med den är jag med. Ikväll kanske det blir utgång. Men bara kanske kanske. Dels är jag jättetrött och planerar på Versaille imorgon, dels hänger det på om göteborgskan faktiskt skulle ut med sina gamla klasspolare som även bor i denna stan.

Nu ska jag kolla på t-shirtar, eftersom jag har bestämt mig för att sluta kämpa emot vad jag egentligen är! Även om jag gillar en mer kvinnlig och proper stil, så blir det bara fel på mig. Ja, för det är inte jag.

Och om nån vill skicka brev skickas det till:
C.I.S.P Kellerman
17, boulevard Kellerman
750 13 Paris
chambre 372

onsdag 4 november 2009

Dag 10; en sak jag glömde

När jag gick ner till frukosten tyckte jag mig se Anna Anka sitta ensam vid ett bord. Men näää hon skulle aldrig få för sig att bo på ett sånt här ställe, det är hon för bra för.
Sen upptäckte jag att där var en fågel i matsalen. Min fågelfobi är dock inte helt farligt för tillfället, eftersom Paris är fullt med duvor får man liksomförtränga allt. Det var ju fortfarande inte helt kul med en fågel inomhus, men det var iallafall inte lika farligt som den gången där var en i uterummet hemma i Nyvång. Jag rös fan i en halvtimme den gången...
Ivartfall.
Jag gick till andra sidan salen, där jag trodde fågeln inte var, gick förbi damen jag innan trott vara Anna A, log ett litet trevligt Godmorgon-leende varpå hon säger
"Godmorgon" :)
på fin stockholmska (ännu ett bevis att det inte var A. Anka, alltså)
Jag svarade med ett skånskt Godmorgon och gick lite casually vidare.
DÄR VAR FÅGEL! PÅ STOLEN JAG TÄNKTE SÄTTA MIG PÅ!
Så jag utbrast ett litet AH och ände mig om och satte mig nån annanstans.
Sen kom jag på vad som hade hänt. Godmorgon? Hörde jag verkligen rätt? Hur fan visste hon att jag var svensk?!

mycket märkligt

Dag 11

Idag skulle jag på en, vad som står i broschyren om utekväller skolan erbjuder, såkallad French Dinner. Jag tror jag nämnt det? Några elever på en kockskola lagar middag och så vidare och så vidare.
När hon som har hand om all sån här skit på skolan hade information om aktiviterna som erbjöds sa hon att Man träffas ALLTID på platformen på metrostatinonen som står skriven vid aktivitetsbeskrivningen. Det är säkert lätt att se personen ni ska möta, också, för alla andra springer men den står stilla. fniss fniss fniss.
Så jag åkte till metrostationen St-Placide, såg blott en tjej som inte sprang så jag frågade henne om det möjligtvis var hon man skulle träffa. Nej, hon visste inte vad jag snackade om (hon var dock engelsktalande, fast helt plötsligt var jag asdålig på engelska...). Så jag irrade runt i nästan 10 minuter, till andra platformen, ut från stationen, ner igen. Tjejen stod kvar och skrattade lite förstående och frågade hur det gick och önskade mig lycka till.
När klockan var halv 6, skulle mötas fem i halv, bestämde jag mig för att leta upp skolan själv. När jag tillslut gjorde det, tio minuter senare, så pratade jag med en tjej i nån sorts reception som säger att Ja där är en middag, har du bokat? Den börjar klockan sju.
Klockan sju? Varför skulle vi träffas halv sex? Jag tyckte detta lät ytterst märkligt och bestämde mig för att åka hem men kom senare på att Säkert började en middag halv sex, och nästa klockan sju, eller nått sånt.
I vilket fall var jag sur som ett as. Egentligen inte så mycket för att det var 35 € åt helvete (antagligen kommer dom neka mig pengarna tillbaka eller att typ få boka nån annan dag... Trots det var pågrundav bristande information från skolans håll som gjorde att det gick som det gick) eller att jag istället för en fin fransk middag åt en inte jättegod macka från Franprix.
Utan för att Såklart ska inget någonsin vara så enkelt att man kommer dit man tror sig ska för att sedan bli välkommnad med öppna armar och orden "Ja, det är här du ska vara".
Och såklart pratar jag inte bara om idag...

Mor sa det vettigaste jag hört på länge idag, dock. Jag sa jag saknar min gitarr som fan, men tyckte 70 euro för en liten, men 6strängad, nylonsträngad gitarr var kanske lite ovärt, medan hon svarade att Det är kanske värt det om du mår bättre av det.
Vilka visdomsord, alltså. För fan, ja, att bara få ha en gitarr så jag då och då kan få spela lite. Om så bara några enkla ackord och sjunga för mig själv.
Trodde inte det skulle vara så jobbigt att vara ifrån det, faktiskt. Hade jag vetat det hade jag struntat i hur meckigt det verkade och tagit med min egna gitarr..

Ja ja, jag ska gå och lägga mig snart


Godnatt!

tisdag 3 november 2009

Dag 10

Tror jag hamnade i en bra grupp, idag. Blandannat med en svenska, samt en australienska som er ut ungefär nästan exakt sådär, som Audrey i Twin Peaks.
Fast utan leverfläcken och med kortare, svart hår. Och så hade hon en svart polotröja... såklart. Lite pretto sådär men jag gillar det.

Efter skolan gav jag mig ut på äventyr och hittade otroligt nog stället jag letade efter. Och sen, när jag skulle tillbaka till metron, så hittade jag Världens bästa butik!
La maison de l'Astronomique.
Behöver jag säga mer? Jag var först inne på att köpa glow in the dark stjärnor, tänkte nämligen ta med det hemifrån men gjorde det av nån anledning inte. Men sen bestämde jag mig istället för en asnajs plansch med stjärnbilderna på och sånt. När jag gick ut ur butiken var jag sjukt nöjd, med ett barnsligt leende på läpparna, sen kom jag på att 10 euro kanske var lite mycket. Men det var en väldigt fin plansch! Vet dock inte riktigt hur jag ska få hem den, då den är lite längre än min väska...
Men! Den tiden den sorgen.

Nu ska jag upp, spela Patapon och koka pasta med pesto. mmm
Hade egentligen en plan att köpa typ kräftstjärtar och nån matlagningsgräddegrej och göra nått asgott av det. Men nej, såklart existerar inte sånt i Frankrike. Inte i den affären iallafall.

HA DET


måndag 2 november 2009

Dag 9

Idag var en väldigt händelselös dag. Jag skulle som sagt åka ut till Versaille, men det är stängt på måndagar, så jag tänkte gå till Musée D'Orsay, men icke, det har stängt på måndagar! Vad är grejen?!
Så jag, eftersom jag prioterade sömn framför hemmets frukost, gick ut och köpte en suggig kall Crouque monsieur vid 12tiden, lästa min nyköpta Animal Farm och fortsatte sedan för med att utforska mitt område lite. Gick inte så långt dock, det verkade inte så intressant här. Dessutom var det kallt och jag var trött. Dock hittade jag en sjukt bra affär bara några meter ifrån den andra affären jag innan köpt mina äpplen. Den gamla hette Ed, den nya heter Marché Franprix. Väldigt modern! Fan digitala prislappar, på hyllan då alltså. Dom har tillochmed ekologiska varor, och rullande vagnar! Ni vet såna nya som man kan bära om man vill, eller rulla om man vill det. Sen tittade jag på klockan och suckade över att hon bara var 12.37...

Eftersom det som sagt var regnigt och jag var trött och inte pallar sätta nån press på mig själv att jag verkligen MÅSTE gör nått och uppleva Paris och allt sånt, varje dag, så gick jag tillbaka till rummet och spelade Crisis Core. (Fy FAN vad coolt precis ögonblicket när One Winged Angel börjar spelas, Johan! Helt fantastisk scen, just precis när han hoppar upp där)
Sen sov jag, sen åt jag nudlar, sen spenderade jag typ en timme åt att försöka få igång internet på datorn. Först slutade det fungera till windows. Den liksom connectar till nätverket men sen, i browsern, innan man kan gå vidare till andra sidor så kommer det upp en sida från Orange, dom som har nätverket, och så måste man skriva i lite uppgifter för att få tillgång till ett 2 timmar internetpass.
Men helt plötsligt slutade det som sagt att fungera. Det står bara att sidan inte kan hittas. Men i Ubuntu fungerade det. Tills nu. Samma sak hände, fast det fungerade lite random och nu har jag suttit och surfat i en timme eller så.
SJUKT, RANDOM
och sjukt irriterande
Det måste vara min dator det är fel på.. funkar liksom för alla andra och på mobilen och har funkat innan och whatever.
Det funkar nu.

Måste ta reda på om folk kan skicka post till mig, hit! Mor sa att nya Level kommit, och jag glömde mina gamla nummer, som jag inte läst färdigt, hemma. Måste ha!

upp på rummet och plugga lite franska unför gruppbytet imorgon. Börjar halv nio framöver... Men ändå!

HEJJE och godnatt :)

söndag 1 november 2009

Dag 8

Och så var en vecka avklarad. Bara 7 kvar.

Halloweenfesten igår var sjukt najs. Snackade med en massa svenskar som hela tiden frågade om jag skulle söka jobb här, och stanna. Flera stycken jobbade på nått ställe som jag aldrig riktigt uppfattade namnet på och dom sa att dom anstället svenskar och sånt där hela tiden. Jag är dock inte jätteintresserad för tillfället, att skaffa jobb och stanna här. Jag saknar folket hemma och ser fram emot att träffa er igen när jag kommer hem.
Förstås ska jag njuta av min tid här, dock!

Såklart, när jag skulle ta mig till Fridas place i Belleville, så gick jag åt motsatt håll än vad jag skulle, när jag kom upp från metron. Misstaget jag gjort varje gång jag skullat hitta nånstans den här veckan. När jag kom underfund med att jag gick åt fel håll så stannade jag till vid en bar med massa människor utanför, jag frågade en av dom om vägen och dom sa att jag skulle fråga inne i baren. Så det gjorde jag.
Sen stannade jag för en öl för det var fan världens najsugaste ställe. En kille sjöng liveakustisk-musik och det var bara najs.
Jag hittade tillslut, ivartfall. Efter att ha blivit erbjuden att köpa hashisch och kokain av en kille (nej tack!) och en annan killes nummer så jag kunde ringa honom så kunde han ta ut mig och dansa (nej tack!!)
Resten av kvällen var ivartfall väldigt trevlig. En kille var utklädd till Patrick Bateman, mest för att han hade en kostym och han såg boken ligga framme. Han hade inte sett filmen American Psycho men jag försäkrade honom att FAN VAD LIK DU ÄR CHRISTIAN BALE!!!
Det var bara hårfärgen och den brittiska accenten som var skillnaden, fan. Även om han inte varit Patrick Bateman hade jag antagligen märkt att han var äckligt lik.

Idag var tanken att jag skulle till Musée D'Orsay, men så blev verkligen inte fallet. Jag tog mig till McDonalds, isället, tog med maten hem, tittade på Blades of Glory och somnade om. Kom fan hem halv 7 imorse, gick upp klockan 11. När alla fortfarande var vakna vid halv 6, på festen, tänkte man nämligen att det var lika bra att dra hem, för studenhemmet öppnar 6.30. Jag tänkte ta metron men fick sjuss av en fransktalande korean och två andra franska tjejer. Jag sa "lite spännande det här, åker bil med tre människor jag precis mött, i Paris" och den ena tjejen medgav att dom tänkte våldta mig.
Nej, skämt åsido, men spännande indeed.

Imorgon tänkte jag dra till Versaille, det är ju Marie-Antoinettes födelsedag förfan! men dom har inte öppet på måndagar... så jag får försöka komma dit nån annan dag i veckan istället. Måste dit innan alla löv faller av träden! Versaille måste vara otroligt vackert på hösten.

Nu ska jag försöka fixa nånting att äta.
Ha det!

lördag 31 oktober 2009

Dag 7

Idag har varit en lång dag. Gått en massa, letat efter H&M. Men just nu är jag för trött för att berätta om dagen.
Faktiskt hände en lite intressant sak. Idha och Mor vet, dom fick hjälpa mig.

Ikväll blir det ivartfall halloweenfest, trots allt. Min gamla klasskamrat från Nicolai, Frida Andersson som också pluggar i Paris, bjöd mig till sin lya i Belleville och deras fest dom ska ha där.
Så snart ska jag upp på rummet och korka upp vinet. Ska klä ut mig till ett höstträd, också. Tycker jag var en fantasifull idé medtanke på vad jag har att jobba med... har ju inga grejer med mig.

HA DET

fredag 30 oktober 2009

Dag 6

Idag var sista dagen med denna grupp människor. Flavio kom in med röda ögon, tydligen, och Khetty frågade om han gråtit. Ja det hade han. Nu vet jag ju inte om det var pågrundav att kursen slutade, och så, men ingen var mer ivrig att få bilder på hela gruppen, än honom. Han hade tillochmed köpt choklad till läraren.
Trevligare tysk får man leta efter.
Väldigt sorgligt att säga adjö till dessa människor, faktiskt! Trots man bara kännt dom i några dagar och trots ålderskillnaden och alla andra aspekter man kan räkna in.

Efter lektionens slut åkte jag ivartfall till Affären, som jag och Maria hittade när vi var i Paris i februari. En liten blå/gul affär som bara säljer svenska grejer, och så är kassörskan självklart svensk och lyssnade på svensk radio. Jg köpte ostbågar, marianne, kexchoklad, örtsalt och senapssill och var på så sätt sjukt redo för en fredagkväll ensam på mitt rum, tyckandes synd om mig själv, eftersom jag antar att ens polare är nånstans och har nån trevlig halloweenfest. Jaja! Jag är ändå nöjd. Åt sill och pulvermos till middag. Är det fel av mig att tycka puvlermos är gott? Jag tyckernämligen det är riktigt gott....

Jag vet inte om ni märkt det nån gång, men jag är en ganska förvirrad person. Förvirrad nog i Sverige men i ett annat land, där man knappt kan språket? Wow, helt sjukt. Häromdagen hade jag varit iväg och köpt lunch och skulle tillbaka till skolan, jag ställde mig framför porten och tittade på kodsatsen, tänkte Hur fan kommer jag in? Jag vet här ska vara en knapp jag ska trycka på... Var är den? Jag öppnade ju dörren imorse!!
Tills jag kom på att jag stod vid fel port... Jag slog mig för pannan och utbrast oh my god. Och ja, där var andra människor i närheten. (tur för mig att jag inte besitter egenskapen att tycka saker är pinsamma)
Ivartfall var jag extra förvirrad idag. Ingen speciell historia att bevisa det, men ändå förvirrad. Jag svarade på svenska på lektionen och var helt hyper på kaffe. När vi sen slutade satt där två svenska tjejer i "caféet". Jag sa nått i stil med; oh, svenskar, hej. Dom ba' Hej hej :D
Eller ah inte riktigt så, jag ville bara göra dom uppmärksammade på att jag också var svensk men som den förvirrade (och för tillfället toalettnödiga) människa jag är så kunde jag inte starta en normal konversation.

WOW det här var meningen att bli ett kort inlägg, jag kan verkligen inte fatta mig kort...
Vill bara säga att jag köpte eflöjt idag, iallafall. Det började klia i fingrarna för att jag inte kommer kunna spela musik på 8 veckor så jag var tvungen att ha nått. Var nära på att köpa en liten gitarr för 71 euro eller en melodica för 51 (har velat ha en sån ett tag, ändå) Men jag hejdade mig föra att spendera för mycket och nöjde mig med en flöjt :)

Här följer iallafall en bild på gruppen!
Från vänster: Tanya (botox-mamman), Flavio,Jag, Liz (ambassadören), Helen och Khetty

(är dock vädligt osäker på stavningar samt om det ens är rätt namn. läraren franskade till ganska hårt, tror jag.)

HA DET

Dag 6: FFFUUUUUUUUUU....

Jag kan inte skicka sms. Varför? Jag har ingen aning, inte telenors chatt-kundservice heller. "Då är det nånting mystiskt" sa snubben jag nyss pratade med. Sen avbröts samtalet, nått fel från telenors sida tror jag för deras hemsida är sjukt seg, funkar fan inte.

Jaja, iväg till skolan.
Ta emot sms kan jag iallafall, tror jag. Nån kan ju skicka så jag är säker ^^

kram hej

torsdag 29 oktober 2009

Dag 5: rummet

Dag 5

Först, vill jag be om ursäkt till Maria. Jag menar såklart inte Håna, men när man fick reda på att t.ex du åkte hem igen kände man sig plötsligt inte lika dålig som inte hade nån plan och sånt. Du förstår säkert! :)

Men ja. Idag var iallafall bra, så oroa er inte för mig, jag vill inte åka hem. Igår var bara en väldigt dålig dag där jag blev påmind om alla motgångar man har mött och kommer att möta i livet. En tanke som kan slå mig närsomhelst, men som är extra jobbig när man är mil och mil ifrån alla man känner och sin egna säng som jag så gärna bara ville hem till, lägga mig under täcket och streck-se nån serie.

Men idag, ivartfall, vaknade jag med gårdagens tankar. Jag gick ner till frukosten och min baguette med ost och aprikosmarmelad, åt croissanten och drack mitt kaffe. Och sen var plötsligt allt så sjukt mycket bättre.
Nån timme senare bar det av till skolan, fast först skulla jag köpa nån frukt eller nått. (1300 är ingen bra tid att börja skolan, på. Man åt för bara nån timme sen när man åker hemifrån, men kan inte äta igen förren vid halv fem, och så känns det för tidigt att äta middag!)
Jag gick iallafall in i en affär, tog två äpplen och la dom i en påse. När jag kom fram till kassan så babblade kassörskan nått på franska och pekade mot nånting bakom mig. Jag trodde hon menade att hon inte kunde väga äpplena och jag fick ställa mig vid den andra kassan. (i vilken jag först stod men bytade från då den andra kassan öppnade) När jag kommer fram och ska betala där babblade även denna kassörskan nånting på franska och pekade bakom mig. Jag förstod att jag skulla ha vägt äpplena där jag tog dom. Iallafall så fick vakten hjälpa mig (ja dom hade av nån anlending en vakt vid dörren), jag stod snällt och väntade på att han skulle komma tillbaka. När jag då skulel betala, med kort, säger hon att Nej nej, minst 1 euro. Äpplena kostade 0.80. Så det bar av in i affären igen, fick köpa Tuc-kex och en cola.
Fyfan vad jobbigt det skulle vara att köpa två äpplen då...

Jag har ju berättat om min nuvarande klass, men jag fortsätter. Så sjukt intressanta och trevliga människor! Är lite ledsen över att dom ska sluta efter denna veckan, faktiskt, trots att alla är typ vuxna, men vi har det väldigt roligt på lektionerna. Idag fick jag reda på att kvinnan från Panama, typ är ambassadör, eller ivartfall är hennes man det. Hon dansade med Barry Manilow på sin 50årsdag och har tre FETA diamanter i sin vigselring. Botox-mamman är tydligen interiör designer (eller vad det nu än heter på svenska) och en tjej, som heter Keith DeLacrousse (bara det är ashäftigt) är från Fillippinerna och har varit au-pair i Holland i ett år. Nu är hon det här i Paris, med en holländsk familj.
Jag snackade med tysken Flavio, också, sa att jag sjukt gärna vill lära mig tyska.
"I only know "Jemand hat meine reisepass gestohlen", though" han skrattade.
"Oh, and "Du bist ein fauler sack"." Han skrattade ännu mer.
Mycket roligt. Sen ville han ha en bild på hela gruppen eftersom han ska åka imorgon. Botox-mamman, som heter Tanya, ville också ha en bild.

Efter skolan åkte jag till Anvers, tog Funiculairen upp till Sacre Ceour, letade upp ett ställe jag kunde köpa kaffe och en baguette på och gick och satte mig på gräset en bit nedanför kyrkan. Helt underbart. Baguetten, inte så underbar. Den såg väldigt mystisk ut, skinkan kan mycket väl varit lite småhärsken. Så som den vita medelklass västerlänningen, utan respekt för mat och pengar, jag är så slängde jag innehållet och åt bara brödet.

Sen tänkte jag gå till den där puben nära skolan där folk samlas varje torsdag. Och oj vad jag tvekade. Jag var tillochmed nere på perrongen till motsatt metrostation, ångrade mig och gick över till den andra. När jag kom fram till Victor Hugo tvekade jag lite till, tänkte Nej jag struntar i det, nästa vecka! Gick mot metrostationen, vände, gick tillbaka, stannade. Tillslut tänkte jag SLUTA VARA SÅ RÄDD GÅ DIT OCH KOLLA LÄGET IVARTFALL.
Så jag gick dit, kollade in, såg inget sällskap jag kunde tänka mig var från skolan. Så jag gick förbi och åkte hem.
Men ändå nöjd! Jag gick iallafall dit. Kände dessutom ändå inte för att dricka. Skola och sånt imorgon, ju.

Och ja, just det. Blev tilldelad vilken grupp jag ska vara i nästa vecka istället för den jag är nu. Tydligen är den lite svårare men Joëlle, min nuvarande lärare, sa att jag var en duktig elev som lärde sig snabbt så hon trodde jag skulle klara av det. (hon jag pratade med sa det där joëlle sagt på franska först och frågade om jag förstod. Det gjorde jag! Nöjdnöjd. Var dock rädd för att jag missförstått. Som svensken man är vill man ju inte gärna säga att man är duktig och sånt i onödan)
Börjar dock halv nio istället för ett nu. Men bättre det, så man kan äta vid normala tider.
Och så vill jag hellre att lektionerna är lite för svåra än för lätta. Sitta och skriva låttexter och sånt för att man redan kan vad läraren snackar om är inget jag vill syssla med. Jag vill lära mig!

Sjukt långt inlägg, ber om ursäkt. Blamear ingen om ni inte läser allt.

kram!

onsdag 28 oktober 2009

Dag 4; gnäll

Jag börjar verkligen förstå dom som man först var så avundsjuka på men sedan småhånade för att dom åkte hem igen efter bara någon vecka.
Jag ändrar mig typ tusen gånger om dagen huruvida jag vill eller inte vill vara här.
Idag har jag mest tänkt på Varför pluggar jag inte på Sorbonne! Det är ju där allt händer, i Latinkvarteren..
Men jag vet varför jag inte gör det, varför det blev France Langue. Har faktiskt en ganska bra anledning. Den kursen jag ville läsa på Sorbonne hade slutat någon dag efter den 19e januari och därmed hade jag missat min chans att plugga nästa termin. Vad hade jag då gjort hela tiden framtill skolorna börjar efter sommaren och jag förhoppningsvis på nån av dom?

Ja, vafan. Det har bara gått 3 dagar, men jag blir så trött på att inget nånsin bara kan lösa sig av sig själv. Varför kan inte allting bara falla på plats, direkt?
Innan jag åkte hit lät jag mig själv som sagt inte ha större förväntningar. Jag tänkte att, Även om jag är själv och inte träffar nån speciell i två månader, så är jag ändå i Paris och gör nått nytt.
Men det är bullshit. Jag vill inte göra saker själv. Det känns liksom inte som att det riktigt räknas när man inte delar upplevelser men några andra..

Det blir ivartfall inte mer gnäll på denna Paris-blogg nu. Framöver ska jag bara skriva om vad jag har för mig. Inte hur jag känner mig.
Så då slipper ni det.

HA DEt

tisdag 27 oktober 2009

Dag 3

Just när jag började lacka på ungjävlarna på studenthemmet så kom en stor svart man i skjorta och väst fram och sa till dom.
Tack!!
Det måste vara nån sorts skola och utflykt eller whatever, av nått slag. Här är fan barn av alla åldrar. Mellan 10 till kanske 15. Kanske dom är yngre, kanske äldre. Dom är små, så whatever.
Och fan jag hatar åldrarna 10 till 13. Alla barn är fula då, och jobbiga, och obnoxious, och.... fula.

Nu ska jag snart upp på rummet och försöka göra ätbar pulvermos. Egentligen har jag råd att äta ute varje dag (har räknat fram till att jag har iallafall 25 euro om dagen) Men jag vill inte maxa budgeten varje dag, så jag inte kan överskrida den nån annan dag om jag skulle så vilja.
Dessutom är jag trött och känner inte riktigt för att ge mig ut på äventyr för att hitta nått fint ställe att käka på.
Min lärare tipsade oss dock om ett ställe i Latin kvarteren som tydligen var sjukt mysigt. En gata, alltså, typ, som jag förstod det. Eller ett litet område. Ivartfall ett mysigt ställe med caféer och sånt med inte så många turister och väldigt franskt. Så det ska jag kolla upp, och i helgen blir det den italienska restaurangen, antagligen!

Anmälde mig också till aktiviteter, idag. Modeisning på LaFayette på fredag. Dock börjar det innan min lektion slutat så jag får se hur jag gör med det.. lär mig inget nytt just nu ändå eftersom det är ganska nybörjarklass så att jag missar lite gör antagligen inget.
Nästa vecka den där middagen lagad av kockelever. Sen lite längre fram en konsert med typ fiol och piano och harpa och sånt. Kommer inte ihåg vad dom skulle spela men det lär nog bli asbra ändå. Och den 15e december ska jag se Rysk Balett!
Hur coolt som helst!
Sen anordnar skolan också två utflykter. En till Champagne för att se hur champagne görs, få smaka lite, sen typ till notre dame och nånting annat, om jag förstod rätt. 55 euro.
Samt en övernattningsutflykt till nånstans med en julmarknad och whatever. Fick frukost och sånt. Kostar 155 euro så jag är lite osäker. Det låter dock väldigt trevligt.

Ja ja, tillbaka till rummet nu så jag slipper ungarna.

hejje!

Dag 2,5; parantes

Igår var jag dum. Jag fick ett jävla seperyck och började tvivla och fundera på om det här verkligen var en bra idé.
Anledningen? Pengar. Och att jag på nått konstigt sätt är rädd för att göra saker annorlunda än vad alla andra gör.
Som jag har förstått det pluggar dom flesta på skolan bara i nån vecka. 1-2, kanske 3. 8 veckor är alltså länge. Vilket jag dock innan jag kom hit tyckt varit kort tid eftersom mina systrar var borta i 3 respektive 4 månader när dom gjorde samma sak i Italien och Spanien.
Så jämfört med whatever är det antingen lång tid eller kortare.
Makes sense? Egentligen inte.
Dom andra där verkar även veta varför dom är där, har en valid anledning att lära sig franska. Jag är där för att jag inte har nått bättre för mig? Basicly är det så ja.
Och så är det studenthemmet. Det är för mig väldigt uppenbart att detta inte är ett ställa man normalt stannar i 8 veckor på. Dels är det dyrt som ett as, och så får man egentligen inte ha dryck och mat på rummet. Om man ska bo här en längre tid känns det som en nödvändighet?
Ja ja.
Så var det pengarna. Av nån anledning så nojjar jag ALLTID över pengar. När jag gick i trean på Mega och jag hade serious sömnproblem låg jag vaken i timmar, försökte somna, och funderade på det ena eller andra. Det ena being Pengar. Mycket märkligt, egentligen, eftersom jag på den tiden verkligen inte hade några pengar.

Min tanke igår var alltså. Är jag dum, som gör detta? Kanske jag iallafall borde ansträngt mig för att hitta nån annanstans att bo? Det är mycket pengar det handlar om...

Som sagt, dum! Som botox-mamman sa: But it's money well spend since it's an education.
Varför lever jag inte som jag lär? Jag predikar hela tiden om att Det är skitsamma, man lever bara en gång, det är bara pengar. Men jag funkar helt tvärtom. Och vaFAN Idha och Emma gjorde ju precis samma sak som jag gör nu, varför skulle det vara en dålig idé för mig?
Jag förstår inte varför jag gör som jag gör..

yeayea, ska upp på rummet snart, käka ett äpple, göra vid mig. Sen bär det av till skolan!

hadet :)

måndag 26 oktober 2009

Dag 2; en bild


Jag gick vilse, once again, och jag gick och gick och gick och fick ont i magen och stirrig blick. Eller ah nästan jag var iallafall sjukt hungrig. Irrade runt som fan, tillslut hittade jag mig till Place Trocadéro varifrån jag sen dagen innan lärt mig åt vilket håll skolan låg.
Jag vände mig till höger och möttes av denna synen.
Imellan två stora pampiga byggnader belägna vid Trocadéro men som jag inte vet vad dom fyller för funktion.
Nu ser man ju dock inte hur fanTASTIskt det egentligen var. Den blåa himlen, solen i ögonen, halva Paris och det fula Eiffeltornet, smogen över hustaken.

Fattar ni att under dom närmsta två månaderna är sånt här mina vardagsvyer?

jag ÄLSKAR det!

Dag 2

Kom som sagt på mig själv att första inlägget kanske lät lite negativt. Jag vill stort påpeka att jag inte är särskilt missnöjd med nånting (dessa ungjävlar som springer runt här nere på studenthemmet när jag lugnt försöker facebooka är INTE okej)
Innan jag åkte hit så lät jag mig inte ha några särksilda förväntningar, man har nämligen lärt sig att man blir alltid besviken. Att jag skulle till Paris, bo ensam, i två månader, det var nog för mig! Och änsålänge är det fortfarande nog. Jag trivs och gillar läget.
Trots att jag inte lyckats råka på nån här i hemmet som skulle vara ens remotely i min ålder eller intressegrupp. ELLER inte ens att jag hamnade i nybörjargruppen (jag orkade knappt försöka göra bra ifrån mig på inplaceringstestet. Jag är ju här för att lära mig det jag inte kommer ihåg, visst!) på skolan tillsammans med 4 andra vuxna personer. Sjukt trevliga och underhållande, förstås. Lite stereotyper över dom. En ukrainsk (tror jag) tjej som jobbar på nått företag och måste lära sig franska för att förstå vad som sägs i deras Briefs, en tysk som heter Flavio (möjligtvis också spanjor) en botox-mamma från USA och en, vadsomverkarvara, rik spansk mamma från Pananma (eller nått?) som av nån anledning bor i Paris men trivs inte så väldigt för hon har inte så mycket kläder och vet inte vad hon är menad att göra där.
Det är vad jag har förstått av dom människorna. Dock är dom bara där en vecka och nästa måndag kommer jag att vara kvar i samma grupp, fast med andra männsikor.
Läraren är sjukt trevlig och skolan är... ja, inte som utlovad. Men mysig antar jag.
(jag lovar jag såg en kackerlacka...)
På spins beskrivning av skolan står där att där ska finnas Moderna lokaler och ett Café man kan hänga på rasterna.
Jättesmå korridorer, litet, (kackerlacka!!!) och Cafét, det är tre sett av bord och stolar och två maskiner, en för kaffe och en för godis.
Men som sagt, jag klagar inte.

Lite saknar jag er faktiskt, trots det bara gått två dagar. Men ja ja jag antar så typiskt, man tar alla så för givet när man har dom nära, så man fattar inte att dom faktiskt inte är så jobbiga! (Idha....) ;)

Jag har inhandlat lite mat idag. Pasta, pulvermos, tomatsoppa och så. Ska försöka laga till nått snart. Lär spara sjuukt mycket på att jag tog med den kokplattan. Tack mor! Och går jag inte ner i vikt så mycket jag går jämte så oordentligt jag kommer äta så är nått fan fel.

Imorgon ska jag anmäla mig till lite aktiviteter skolan erbjuder. Dom kostar lite men vafan; balett, orkester, vinsmakning, modevisning på LaFayette, 4 rättersmiddag lagad av kockelever.
Jag är där!!

Jag beklagar om inläggen är för långa, men jag kan inte fatta mig kort. Dessutom känns det väldigt skönt att få skriva av sig och berätta för er om vad som händer och hur det är. Så man inte känner sig för ensam.

HA DET

söndag 25 oktober 2009

Dag 1; jakten på skolan

Den linjerna möts hoppade jag av. Längs den röda linjen jag gick fram och tillbaka på, sedan gick jag vidare på den svarta, tills jag kom till en metrostation och åkte hem igen.
Vid det inringade A:et skulle jag till

Bra jobbat, Sofi!

Dag 1

Klockan är 18.05 och jag befinner mig på den lägsta våningen i detta såkallade Studenthem, som jag kommer bo på de närmsta 8 veckorna. Jag är trött som ett as och lite småbesviken på detta studenthems läge. Inte bara var det ligger (mer om det snart) utan även färgen/designen på mina gardiner och det faktum att jag inte sett en enda student här, än. Bara massa småungar som springer runt, just nu sitter två och tittar på tv bredvid mig, jag undrar vad dom gör här?
Ja, och så ett vuxet par. Verkar alltså som att alla sorters möjliga människor bor här.
Jaja
Att komma hit var inga problem. Fick sjuss imorse av Idha och Jocke och det var inte förren man kramat om, sagt hej då och dom gick ut genom dörren som det slog mig vad som höll på att hände. Det var inget stort slag, det kändes lite i ögonen att det blev jobbigt men inget hände. Jag kom snart in i hela grejen med att resa själv, för första gången, och tyckte det var väldigt spännande!
Jag åkte till flygplatsen och lyckades luska ut hur jag skulle bära mig åt.
Sov under flygresen, Charles de Gaulle var lite förvirrande (JÄTTESTORT! Fick fan ta en shuttle-grej för att komma från en terminal till en annan, helt galet) Och att hitta hit till hemmet var inga som helst problem.
Jag tog en dusch och begav mig ut för att leta upp skolan samt se hur långt tid det tar att ta sig tid.
Ja, det tar ett tag kan man säga. 45 minuter får man nog räkna med. Hittade dessutom inte den fördömda skolan. Dum som jag var tog jag inte med karta så jag gick upp och ner för långa jävla gator. Trött som ett as redan då var jag.
Egentligen hade jag tänkt att dra och äta på den där underbara italienska restaurangen jag och Maria hittade när vi var här i februari, efter jag hittat skolan.
Men det får bli nån annan gång.
Jag tog mig hem och nu sitter jag här. Har köpt en burk ravioli, läsk och cipsters som jag ska fläska i mig sen.
Imorgon blir det upp tidigt. Börjar klockan 8, frukosten börjar klockan 7. Det betyder att jag har absolut högst 10 minuter på mig att äta.
Ska bli spännande och se om jag hittar!

Får nog använda det där TalkNow! programmet jag fixade för att lära mig tyska för att färska upp franskakunskaperna inför placeringsprovet imorgon.

Japp japp. 2 månader ska jag nog fan klara här. Just nu känns det lite ensamt, men gäller bara att komma in i det!

Jag återkommer nån gång
hejje